En kontrollplan är ett dokument som innehåller en sammanställning av de löpande kontroller som behövs före och under en byggåtgärd – för att säkerställa att samhällets krav på åtgärden uppfylls. Som regel utformas kontrollplanen som en checklista där det i rader och kolumner framgår tydligt vad som ska kontrolleras, vem som ska kontrollera det, hur och när kontrollen ska göras, mot vad kontrollens resultat ska jämföras och slutligen på vilket sätt resultatet ska redovisas.

1. Välj den typ av åtgärd som din kontrollplan avser, det som du vill ansöka om bygglov för eller göra en bygganmälan för.

2. Via ett formulär besvarar du några frågor om det du har tänkt göra. Komplettera med information om den berörda fastigheten och kontaktuppgifter till byggherren. Slutligen finns möjlighet att komplettera med uppgifter om de projektörer som tar fram handlingar och de entreprenörer som ska utföra arbetet.

3. Välj slutligen det leveransalternativ som passar dig och slutför beställningen genom betalning med betalkort. Dina svar och inlämnade uppgifter skickas nu direkt till en av våra certifierade kontrollansvariga. Vi kontrollerar uppgifterna och skapar oss en helhetsbild av åtgärdens omfattning.

Behöver vi få svar på ytterligare frågor kontaktar vi dig via telefon och därefter via e-post. När eventuella frågor är besvarade får du en kontrollplan på mejlen inom 24 timmar.

En kontrollplan ska vara anpassad till den aktuella byggåtgärden och kan därmed vara ett mer eller mindre omfattande dokument. Kontrollplan Direkt levererar i första hand enklare kontrollplaner för mindre byggåtgärder där kommunens byggnadsnämnd inte ställer krav på en certifierad kontrollansvarig (KA). Genom en automatiserad process kan vi leverera kontrollplaner via e-post till ett mycket fördelaktigt pris om 590kr. För leverans via e-post och brevledes med Postnord tillkommer kostnad för porto och vår hantering om 60kr – totalkostnad 650:-.

Betalning sker med betalkort direkt på vår hemsida. 

Vid utförandet av lov- och anmälanpliktiga åtgärder är kontrollplanen grunden för kontrollsystemet i plan- och bygglagen (PBL). Kontrollplanen är ett dokument för verifiering av att samhällets krav på den byggda miljön uppfylls avseende de tekniska egenskapskraven, förbudet mot förvanskning samt varsamhetskravet.

Det ska finnas en kontrollplan för alla lov- och anmälningspliktiga byggåtgärder. Även för ombyggnad, annan ändring eller rivningsåtgärder som kräver lov eller anmälan, krävs en kontrollplan. Kravet på kontrollplan gäller exempelvis även vid bygg- och rivningslov i efterhand, tidsbegränsade bygglov eller åtgärder som att ta en byggnad i anspråk för ett väsentligt annat ändamål.

Följande åtgärder är undantagna från kravet på kontrollplan:

• Markåtgärder som inte ingår i en bygg- eller rivningsåtgärd
• Rivningsåtgärder, om byggnadsnämnden i det enskilda fallet har beslutat att det inte behövs någon kontrollplan; exempelvis då det inte finns något farligt avfall.

Det är byggherren som är ansvarig för att det finns en kontrollplan för bygg- eller rivningsåtgärden.

I de fall det krävs en kontrollansvarig ska denne hjälpa byggherren med att ta fram ett förslag till kontrollplan. Eftersom kontrollplanen även kan omfatta projekteringen är det lämpligt att den kontrollansvarige involveras i ett tidigt skede.

För enklare byggåtgärder är det lämpligt att kontrollplanen bifogas till ansökan om bygglov.

En korrekt ifylld ansökan tillsammans med relevanta handlingar och en kontrollplan leder som regel till att bygglov och startbesked kan ges i samma beslut. 

Lämnas en ansökan in utan kontrollplan begär kommunen en komplettering med en kontrollplan eller så kallas byggherren till ett tekniskt samråd för att där redovisa sitt förslag till kontrollplan.

Det är bra om kontrollplanen tas fram redan under åtgärdens planering. Även projekteringen kan då kontrolleras genom kontrollplanen.

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet vilket innebär att den ska var objektspecifik och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att samhällets krav på ny bebyggelse uppfylls.

Den kontrollplan som ska gälla för åtgärderna ska fastställas av byggnadsnämnden i startbeskedet. Om startbeskedet ges redan i bygglovet, det vill säga i enkla ärenden utan tekniskt samråd, fastställs kontrollplanen i samband med att lov och startbesked ges.

Vid en ofullständig kontrollplan har byggnadsnämnden, i vissa fall, möjlighet att kräva att byggherren kompletterar med de kontroller som byggnadsnämnden anser saknas. Byggnadsnämnden får även besluta att kompletterande handlingar ska lämnas in om det behövs för att kunna fastställa kontrollplanen och lämna startbesked. Byggnadsnämnden kan också ställa krav på att en viss kontroll ska utföras av en certifierad sakkunnig och att detta ska framgå av kontrollplanen.

Kontroll och verifiering av de olika kontrollpunkterna sker på arbetsplatsen och det är där uppföljning av kontrollplanen sker. Därför är det lämpligt att kontrollplanen finns tillgänglig på arbetsplatsen under byggtiden. Dels för att de kontroller som är fastställda i kontrollplanen med beskrivning om hur kontrollerna ska utföras och mot vad kontrollerna ska göras blir tillgängliga för de som utför kontrollerna, men även för att öka medvetenheten om byggherrens kontrollsystem hos alla inblandade på arbetsplatsen.

Byggnadsnämnden har möjlighet att ta beslut om kompletterande villkor för att säkerställa att kraven i plan- och bygglagstiftningen följs. Ett sådant beslut kan vara lämpligt i de fall byggnadsnämnden ser ett behov av enstaka kompletterande redovisningar. För att byggnadsnämnden ska kunna ta ett sådant beslut krävs att behovet av villkoret inte kunde förutses när startbeskedet gavs. Om byggherren inte följer någon väsentlig del av en kontrollplan, får byggnadsnämnden förbjuda att arbetet fortsätter till dess bristerna har avhjälpts.

Vid avvikelser ska den kontrollansvarige informera byggherren och vid behov även meddela byggnadsnämnden. Exempelvis kan byggnadsnämnden behöva meddelas vid avvikelser från de handlingar som omfattas av beslut om bygglov eller startbesked eller avvikelse från de krav som gäller för åtgärden.

Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa att kraven uppfylls. Vilka kontroller kontrollplanen ska innehålla är beroende av objektets art.

På slutsamrådet ska man bland annat gå igenom hur kontrollplanen har följts. Kontrollplanen måste därför lämnas in till byggnadsnämnden före slutsamrådet eller tas med på slutsamrådet. För att byggnadsnämnden ska kunna ge ett slutbesked ska byggherren visa att kontrollplanen har följts och att eventuella villkor i startbeskedet och kompletterande villkor har följts.

Om byggherren inte kan visa att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda ska byggnadsnämnden inte ge slutbesked. Byggnaden får i sådant fall inte tas i bruk. Byggnadsnämnden får förbjuda den som äger eller har nyttjanderätt till ett byggnadsverk att använda hela eller delar av byggnadsverket, om det inte finns förutsättningar för att ge slutbesked. Om byggnadsnämnden däremot gör bedömningen att vissa brister är försumbara, eller att det finns kontroller som behöver göras vid ett senare tillfälle kan byggnadsnämnden lämna ett interimistiskt slutbesked.

Om byggnadsnämnden gör en bedömning, baserat på tillgängliga handlingar, att kraven för åtgärden inte kan antas bli uppfyllda ska byggnadsnämnden inte lämna startbesked. Exempel på situationer när startbesked inte ska ges kan vara när:

• en kontrollplan inte har uppvisats för byggnadsnämnden
• beräknad energianvändning visar att energihushållningskraven inte kommer att kunna klaras,

• byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet inte är tillräckligt redovisad,
• åtgärden inte kommer att ha ett tillräckligt fuktskydd under byggtiden,
• en viss brandsäkerhetsfråga inte är belyst, eller
• hanteringen av rivningsmaterial inte är redovisat.